Forced return to Warland

Verberate is a live literature event at Fallowfield, Manchester. Behind the activity is an English group of artists and writers, which as I understood work among other for the cause of refugees through supporting refugees' art expressions. Sometime ago, the group asked me for consent in using my painting Forced return to Warland as the motive in a poster announcing a poetry event in Manchester. I would be honoured, I reply. This is a picture of the resulting poster. Also, down below, a detail and the original as shown at my art exhibition in Stockholm 2004.

Ersättning till asylsökande eller fusk med sjukpenning?

Vid en debatt vi hade i Studio ett (SR, P1, 16/10 -03) och som rörde svenskarnas märkliga sjukskrivningstal - särskilt det relaterade till utbrändhet / utmattningssyndrom - dåvarande arbetsmiljöministern Hans Karlsson utropade bestämt att det hälsoproblem som finns har att göra med arbetsplatsen (ungefär hälften av de 312 000 sjukskrivningarna med­delades då vara arbetsrelaterade). Därtill förnekade Karlsson bestämt förekomsten av omfattande fusk vid sjukskrivningar. På min fråga vilket belägg han hade för att påstå att fusket endast rörde sig om ett par procent nämnde han Riksförsäkringsverkets (RFV) egna utredningar. Emellertid RFV försäkrat mig i dagarna om att sådana utredningar ej har förekommit.

Nu kan vi konstatera att en viktig del av sanningen avseende det ämnet kommer fram. Vid den sammanfattade texten av Delegationen mot felaktiga utbetalningar (FUT -delegationen ) står att läsa att "Av de 20 miljarderna (som årligen betalas felaktigt) beror 10 miljarder på att den som söker bidrag avsiktligt gör fel ".

Följande förefaller dock ytterst märkligt. I stället för att redovisa vilka ersättningsgrupper som enligt belopp är de största anvariga för bidragsfusken, väljer man att endast peka ut "de system som har störst andelar felaktiga utbetalningar". Bland dessa förekommer gruppen "asylsökande" - som i beloppsmässigt saknar helt betydelse. Samma information innehåller grakiken i DN artikeln "Svenskar fuskar till sig bidrag för 10 miljarder" av Mats Carlbom (10/11 2007).

Emellertid, som riktigt uppges i Dagens Nyheters ledare Glappet växer (DN 10/11 2007) är det sjukersättningarna som har det största svinnet.

Söker man närmare vid FUT-delegationens webbsida beträffande just storleken av de betalningar som totalt görs, kan man lätt konstatera att bortsett ålderspension (nr 1) är det sjuk- och aktivitetsersättningar samt sjukpenning de kategorier som svarar för det största beloppet, nämligen 70 178 respektive 34 010 miljarder kronor och därmed befinner sig i plats nr 2 respektive nr 3 i listan.

Ersättning till asylsökande finns faktiskt i plats 34 på den listan och utgör 649 miljarder, alltså motsvarande endast o,12 procent av trygghetssystemets totala summa!

Tyckte att ovan förtydligande behövs, delvis för att förebygga främlingsfientliga misstolkningar som kan vara aktuella inte minst med bakgrunden av, som uppmärksammas i samma DN.se (10/11 2007) avs. granlandet Danmark "Valet handlar om flyktingarna"

Ensam i kampen?

Onekligen mycket har hänt sedan jag började ifrågasätta utbrändhetsfenomenet utifrån vetenskaplig epidemiologi. Men att tillskriva allt detta endast till min inspiration eller agerande mot pseudovetenskapen, så hedrande som det kan låta, är fullständigt absurt.

I dag i dagensmedicin.se har en anonym insändare med signaturen "Psykiater med hundratals patienter med utmattningssyndrom" publicerat en kommentar till mitt inlägg i Dagens Medicin. Här följer mitt svar samt "psykiaters" kommentaren, nedanför.

Postad av: Marcello Ferrada-Noli, 11:33, 12 oktober 2007 Svar till ”psykiater med hundratals patienter”.

Återigen, diskussionen över det ”vetenskapliga” i utmattningssyndromet vinns ej av den som har haft fler ”patienter med sjukliga effekter av långvarig stress”. Jag har själv utrett hundratals patienter med svår posttraumatisk stress, kanske t.o.m. mer än den anonyma insändaren, dock är det inte det som ger mig rätt i saken. Jo, det har onekligen mycket hänt sedan jag började ifrågasätta utbrändhetsfenomenet utifrån vetenskaplig epidemiologi. Från att man fick ändra huvudtesen i de termer jag påtalade (numera är det arbetet + privatlivet, heter det), likaså implikationen av jämlikhetsfaktorn i fenomenets diates, särskilda gruppers benägenhet, etc., till den påtagliga minskningen av relaterade sjuskrivningar senaste åren och att Socialstyrelsen själv ifrågasätter nu ”diagnosens” relevans till sjukskrivning. Men att tillskriva allt detta endast till min inspiration eller agerande mot pseudovetenskapen, så hedrande som det kan låta, är fullständigt absurt. Nu är det många som delar mina teser, inte minst inom psykiater kåren, och deras inlägg publiceras också. F.ö., oseriösa ”rehabiliterings” företag och överdrivna vinster i sammanhanget från läkemedelsföretag saknas i ”svartlistan” som den anonyma psykiatern tillskriver mig.

Postad av: Psykiater med hundratals patienter med utmattningssyndrom, 00:54, 12 oktober 2007

Herr Ferrada-Noli förnekar sig inte, han har tydligen tagit som sin livsuppgift att utan ngn egen kännedom om patienter med sjukliga effekter av långvarig stress leda detta korståg mot spöket "utmattningssyndrom"ett stort antal erfarna forskare på området och dito läkare. Tragiskt. Dessvärre letar sig kritiska journalister och andra upp just dylika "sakkuninga" som försvar för sina hetsiga ogiltigförklaranden av dessa tillstånd, med en av de främsta banerförarna Hanne Kjöller i DN. Hon hade lyckan att hitta just professorn att använda som referens. Men jag kommer i o m detta första o sista inlägg mot Ferrara inte bidra mer än så till den dubiösa tillfredsställelsen Ferrara torde få ut av sitt oändliga korståg.

Se även artikeln och debatten i Läkartidningen omkring intervjun med Dr Åsa Kadowaki Sjukskrivningsdiskussionen uttryck för »curlingsjukvård« (här)

Varför den allra mest lästa debattartikeln i Dagens Medicin?

Inlägget ”Utmattningssyndrom är en kulturellt betingad diagnos unik för Sverige” publicerat i Dagens Medicin den 3 oktober 2007, blev veckans mest lästa artikel i dagensmedicin.se i perioden 3/10 – 13/10 2007. Inlägget - som ifrågasatte påståendena om den biologiska skillnaden mellan utmattningssyndrom och depression - fick nästan fyra tusen besök bara under den första veckan.

Enligt Dagens Medicins webbmästare, inlägget ”Utmattningssyndrom är en kulturellt betingad diagnos unik för Sverige” kan förmodligen vara den mest lästa debattartikeln i dagensmedicin.se hitintills.
Bilden togs den 9/10
I min tolkning, ovan skulle kunna visa i första hand att det finns ett gap mellan allmänhetens intresse – i den bemärkelsen att man välkomna klargörande avseende vad diagnosen utbrändhet/ utmattningssyndrom egentligen står för – och den missuppfattning (för att uttrycka mig mildt) som svenska media har om läsarens intresse i det avseendet. Detta har demonstrerats genom mediernas ovilja att låta ett vetenskapligt klargörande komma fram, medan man har gett utrymme efter utrymme till de vilseledande teserna om utbrändhet/utmattningssyndrom.

Alltså, de svenska medierna i stort – inklusive den s.k. public service och de s.k. fakta tidningarna – har hittills i högsta grad envisats stödja de politiskt korrekta teserna i ämnet. Således det som gynnar framförallt behandlingsföretag och liknande entreprenörer, maktanpassade forskargrupperingar som har fått hundratals miljoner i forskningsanlag av offentliga medel (och för vad då?), yrkesföreningar, läkemedelsindustri, etc., etc.

Den drabbade människan får ingen nytta av ovetenskapliga förklaringar till sitt problem, inte heller av ej beprövade behandlingsinsatser.

Därtill har Dagens Medicin - med sin modig insatts - visat stå för patienternas sida, för sjukvårdspersonalens sida, och för allmänhetens intresse i första hand . Vilken skillnad gentemot resten!

Andra bemötande till kommentarer (Börje Löfgren) angående inlägget i Dagens Medicin 3/9 2007

Börje Löfgren (BAL Medkonsult AB) bemöter ej det väsentliga i mitt inlägg i Dagens Medicin 3/10, alltså huruvida finns det en identifierad biologisk egenskap unik för utmattningssyndrom. Börje Löfgren själv har uppgivit tidigare i Dagens Medicin – i en repris av exakt samma inlägg han publicerade i Svenska dagbladet 2005 - att utmattningssyndrom är en ”hjärnskada” i framförallt hippocampus samt att det skulle finnas ”hundratusentals människor med symtomen”.

Dessa påståenden visade sig också varit helt felaktiga. I stället för i saken Löfgren argumenterar in persona och hävdar att mina tidigare inlägg skulle ha visat totalt avsaknad av egen forskning eller klinisk erfarenhet i området. Vad skulle detta ha at göra med att den biologiska skillnaden mellan utmatningssyndrom och depression inte är belagda i den åberopade studien i Biological Psychiatry? Löfgrens påstående är ändå osanningsenligt. I mitt inlägg ”Kejsarens utbrända kläder” i Sociologisk forskning (2004 Nr 1) redovisades den forskning jag genomförde vid socialmedicinen på Karolinska Institutet avseende SES- egenskaper associerad med individens benägenhet till denna arbetsstressrelaterade psykiska problematiken.

Sedan redovisar Löfgren hur det gick till med processen (från att en forskare kom med ett förslag om benämningen tills att numera finns till och med riktlinjerna för diagnosen ”F 438A”), och att utmattningssyndrom skulle motsvara den ”anglosaxiska begreppet burnout syndrome”. Om det här vill jag förklara för Löfgren att

• a) i samma Socialstyrelsens dokument om riktlinjerna som han åberopar hävdar man at burnout avser något annat än utmattningssyndrom!
• b) att burnout syndromet ej finns bland de diagnostiska klassifikationssystem (exempelvis DSM series) i anglosaxiska länder, och,
• c) beträffande ”F 438A”, endast fyra av diagnoser enligt koden utmattningssyndrom registrerades bland en grupp av 35 000 psykiskrelaterade sjuskrivningar som redovisades 2005 (uppgift från Socialstyrelsen: s Christina Kärvinge i Studio Ett 17/8 2007).

Bemötande 1 till kommentarer angående mitt inlägg i dagensmedicin.se 3/9 2007

Huvudaspekterna i mitt inlägg i Dagens Medicin den 3 oktober 2007 var att a) En biologisk skillnad mellan diagnoserna utmattningssyndrom och depression av den art Marie Åsberg uppgav inför allmänheten 15/ 8 2007 (här) och som föranledde en oriktig tolkning senare i DN (här), har ej påvisats eller belagts i den studie i Biological Psychiatry som annars åberopades, och b) sjukskrivningarna relaterade till de diagnoser i det studiematerialet inte har ökat i Sverige - som uppgavs i studien - utan minskat sedan 2004.

Inga av dessa aspekter ovan är bemöt av Börje Löfgren i sin kommentar till mitt inlägg. Här hävdar jag ytterligare bestämt att forskare och yrkesmän i behandlings/rehabiliterings branshen bär huvudansvaret i att förvandla det ej vetenskapligt belagda tillståndsbegreppet utbrändhet - numera utmattningssyndrom - till en ”folksjukdom” innefattande ett enormt behov av just behandling /rehabiliteringsföretag, bland annat Löfgrens eget.

BAL MEDKONSULT AB: s Börje Löfgren, och som tidigare hade helt felaktigt uppgivit inför den alarmerade allmänheten att utmattningssyndrom är en ”hjärnskada” samt att det skulle finnas ”hundratusentals människor med symtomen”, påstår nu i en kommentar i dagensmedicin.se att jag hade ”anfört” studien i Biological Psychiatry (29 patienter, därav 26 med ”major depression”) för att belägga den kulturellt betingande aspekten omkring den svenska diagnosen utmattningssyndrom. Löfgrens påstående är återigen rent absurt (inte i den väsentligaste därför ”man anför inte studier, man anför åsikter” - som dr Olsson påpekar i en separat kommentar). Alltså, min analys av patientmaterialet i artikeln i Biological Psychiatry [1] endast påvisar att det åberopade resultatet ej avser diagnosen utmattningssyndrom som sådan. Och, således, att offentligt påstå att en biologisk skillnad mellan depression och utmattningssyndrom är på så viset belagd är i min mening oriktigt, och för allmänheten vilseledande.

Den konstellationen av antropologiska och epidemiologiska fenomen som kan förklara den betydande kulturella aspekten omkring utmattningssyndrom har jag annars vid upprepade tillfällen redovisat i faktatidskrifter. Se exempelvis min artikel ”Kejsarens utbrända kläder” i Sociologisk Forskning, 2004, Nr 1. Och fenomenet är inte relaterat endast till den svenska sjukskrivningskulturen, utan det handlar om ett multifaktoralt ”bidragande orsakssamband” i vilket det uppmärksammas exempelvis demografiska/geografiska variationer och särskilda grupper av befolkningen, variationerna av diagnosprevalens bland olika socialgrupper utifrån deras utbildningsnivå, diverse kulturinriktningar vid vissa yrken, diagnosförskjutning i det svenska sjuskrivningspanorama som inte är relaterat till variationer i den exponeringsfaktor som diagnoshypotesen åberopar, den avgörande rollen av media i myndigheternas (och allmänhetens, så klart) betraktelse av diagnosen, etc., etc.

Lika absurt är det att påstå att endast forskare som har deltagit i sjukskrivning/”behandling” av den gruppen av patienter får uttala sig om den egentliga epidemiologiska omfattningen av utbrändhet/utmattningssyndrom. Det var för övrigt förespråkare till begreppet utbrändhet/utmattningssyndrom och liknande som har fört tesen att det tillståndet i Sverige är en folkhälsosjukdom, exempelvis ordförande i Svenska Psykiatriska Föreningen Christina Spjut [2]. Alltså, för professorer i folkhälsovetenskap med inriktning mot epidemiologi är förvisso en självklarhet – och plikt - att analysera huruvida dessa alarmerande påståenden har en grundad empiri i den epidemiologiska verkligheten. Därtill är den allra första uppgiften i en epidemiologisk analys att avgränsa den nosologiska hållbarheten av den diagnos vilken prevalensmätningar påståendena avser. Den aspekten har jag vidare utvecklat i ”Stressjukdomarnas monopol” som återges i http://utmattningssyndrom.webblogg.se/.

Slutligen, Dagens Medicins läsare har att tacka Börje Löfgren för hans pedagogiska beskrivning av den process som började med att samma forskarlag som lanserade det dåvarande ej vetenskapligt granskade sjukdomsbegreppet, fick av Socialstyrelsen uppdraget för att presumtivt opartiskt utforma riktlinjerna - av den diagnos de själva föreslagit. Som det blev känt via media, samma grupp utformade vid det tillfälle även behandlingsriktlinjerna – av den typ som vissa ledamöter i arbetsgruppen använder i privata behandlingsföretag (”helt privat rörelse med vinstintresse”, står det i DN 4/7 2006 avseende den s.k. ”Karolinska” Stressmottagningen) under deras regi! Jag betvivlar att i vetenskapliga cirklar utanför Sverige skulle allt detta betraktas som god sed.

Och nu är det tur för utformandet av nationella "sjukskrivningsriktlinjerna" av det fortfarande ej epidemiologiskt belagda syndromet. På vilken grund har Socialstyrelsen bytt ut den arbetsgrupp led av Åsa Kadowaki, och som dessutom har det kritiska vetenskapsfilosofiska perspektivet som en sådan process akut nu fodrar? Vad kommer härnäst vid en myndighet som är till synes beredd att offra vetenskapen inför mediala påtryckningar av intressgrupper?

Och vilka kritiska synpunkter har man tagit i beaktning i processen ovan? Ett svar summeras i texten nedanför, från mitt inlägg Stressjukdomarnas monopol. Det duger med råg som bemötande till Börje Löfgrens kommentar:

Det råder i det annars så demokratiska Sverige en till synes hård kartell avseende stressjukdomar, om vilka som får delta eller ej vid epidemiologiska eller folkhälsovetenskapliga formuleringar. Den diskrimineringen handlar knappast om ursprung eller yrke, utan om ideologiska, vetenskapliga positioner och en tung prestigefylld olust att konfrontera granskning i saken. Kritiker får aldrig utrymme inom kretsar av självutnämnda. Frågor kvarstår ej svarade, människor förbli, om inte sjuka, sjukskrivna, eller sjukskrivna och lurade, eller bara lurade i väntan på sin tur. Emellertid mår det privata rehabiliteringsgeschäft - med offentliga medel- hur gott som helst i den lilla världen av stressjukdomarnas monopol.

Marcello Ferrada-Noli


Referenser

[1] Rydmark I, Wahlberg K, Hamid Ghatan P, Modell S, Nygren Å,
Ingvar M, Åsberg M, and Heilig M, “Neuroendocrine, Cognitive and Structural Imaging Characteristics of Women on Longterm Sickleave with Job Stress–Induced Depression”, Biological Psychiatry, 2006;60:867–873

[2] Socialstyrelsen. Nytt från Socialstyrelsen. Nytt extra från läkarstämman. 2005- 11-30.

Referenser och data används i mitt inlägg i Dagens Medicin 3/9 2007

Referenser används i inlägget "Utmattningssyndrom är en kulturellt betingad diagnos unik för Sverige" publicerat i Dagens Medicin 3 oktober 2007

1. Billner A., Nilsson Å, "Kortare sjukskrivningar drabbar kvinnor och svaga" DN 14/8 2007

2. Herlofson J., "Socialstyrelsen nedvärderar våra osynliga stressjukdomar", DN debatt
16/8 2007

3. Bratt A. ”Sverige är ensamt om diagnosen”. DN 15/8 2007

4. Rydmark I, Wahlberg K, Hamid Ghatan P, Modell S, Nygren Å,
Ingvar M, Åsberg M, and Heilig M, “Neuroendocrine, Cognitive and Structural Imaging Characteristics of Women on Longterm Sickleave with Job Stress–Induced Depression”, Biological Psychiatry, 2006;60:867–873

5. Bojs K, "Rätt behandling kräver rätt diagnos". DN 17/8 2007

6. Företeckning av deltagare i arbetsgruppen finns i Förord vid ”Utmattningssyndrom. Stressrelaterad psykisk ohälsa”. Socialstyrelsen. 2003.

7. Socialstyrelsen. ”Utmattningssyndrom. Stressrelaterad psykisk ohälsa”. Sammanfattning och slutsatser, Diagnostik, sidan 8. 2003

8. Socialstyrelsen. ”Utmattningssyndrom. Stressrelaterad psykisk ohälsa”. Sammanfattning och slutsatser, sidan 7. 2003

9. Socialstyrelsen. ”Utmattningsyndrom. Stressrelaterad psykisk ohälsa”. Kapitel Terminologi och definitioner, Utmattningssyndrom, sidan 30. 2003

10. Socialstyrelsen. ”Utmattningssyndrom. Stressrelaterad psykisk ohälsa”. Kapitel Terminologi och definitioner, sidan 24. 2003

11. Försäkringskassan. Redovisar 2007:4. ”Psykiska sjukdomar och
sjukdomar i rörelseorganen – nybeviljade förtidspensioner, sjukersättningar
och aktivitetsersättningar 1987–2005”

12. Försäkringskassan. Statistik 2007: 2. Nybeviljade sjukersättningar/
Aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 2006

13. Försäkringskassan. Redovisar 2007:6. ”Långtidssjukskrivna – demografi, arbete, yrke, diagnos, sjukpenningrätt och återgång i arbete 2003, 2005 och 2006”

14. Ferrada-Noli M. Om utbrändhetens epidemiologiska belägg. Läkartidningen 2001;

15. Ferrada-Noli M. Arbetsrelaterad stress, självmord och utmattningsdepressioner. Läkartidningen Nr 26–27 2001 Volym 98

16. Ferrada-Noli M. ”Kejsarens utbrända kläder”, Sociologisk forskning 2004:1

17. Socialstyrelsens tillsyn av sjukskrivningsprocessen år 2003–2005 – sammanfattande slutsatser. Socialstyrelsen, 2006.

18. American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, DSM-IV, Appendix I, s. 843-849.

Fig 1. Antal nybeviljade sjukersättningar/aktivitetsersättningar i
Diagnos subgrupp Förstämningssyndrom 2004 - 2006

Fig 2. Antal nybeviljade sjukersättningar/aktivitetsersättningar i
Diagnos subgrupp Neurotiska, stressrelaterade
och somatoforma syndrom 2004 - 2006

diagram: M.Ferrada-Noli,
data: Försäkringskassan