En majoritet av chilenare röstade, rent demokratiskt, Salvador Allende till president 1970. Den skillnad i rösterna mellan Allende och kandidaten som kom på andra plats var exempelvis proportionellt klart mindre än den som uppstod mellan den nuvarande presidenten Busch och kandidat Al Gore. Tre år senare störtades Allendes demokratiska regering den 11 september 1973 av en militär kupp aktivt stödd av USA.
Den studie som redovisas i DN-debatt ”Impulsmord på toppolitiker ett unik svensk fenomen” hävdar emellertid i sina premisser att Chile inte var då en demokrati i samma ”klass” som Sverige, USA och Israel. Man skall ”utvidga” begreppet demokrati för att införa Chile, heter det, samt de andra länderna - i den tiden mindre ekonomiskt välställda - Indien och Siri Lanka. Detta förvrängda sätt att dela ut demokratisk status utifrån ideologiskt kriterium eller ”vi-och-de” fasoner skulle egentligen inte förekomma i svenska studier med internationella vetenskapliga aspirationer. Å andra sidan, att den typen av studier kan vara finansierad med de offentliga medel som delas ut som anslag av de sedvanliga institutionerna i Sverige skulle kunna delvis förklara det ideologiska perspektivet.
Studien för övrigt använder sig av antaganden, inte av beprövade fakta, när man utesluter exempelvis att Palme mordet skulle ha varit ett politiskt mord planerat och genomfört med operativa resurser.
Vidare, vid andra aspekter i den redovisade rapporten kan man konstatera avsaknad av en ytterst viktig aspekt i en studie som skall statistiskt analysera rättspsykiatriska kategorier med psykologiska inslag, såsom ”impulsmord”, i olika länder. Det som inte är redovisat är antal försök (utöver de fall som resulterade i mord) av sådana handlingar. Bara att räkna/analysera de genomförda politiska mord kan vara vilseledande. Exempelvis, vissa länder kan visa färre politiska mord p.g.a. skyddet är effektivare än i andra länder, och ändå det skulle kanske finnas ett antal ”impulsmord” försök som är högre i genomsnittet andra länder.
Ett annat problem i slutsatser avseende ”nationella” beteendemönstren vid internationell hälsa och dylika jämförelse uppstår i studier som räknar antal fall per land, och inte i referens till ländernas befolkning eller andra demografiska faktorer.
Uppgifter att vissa länder registrerar mindre fall av polisiärt uppklarade politiska mord än andra, föga kan ge information av ”impulsmord” som ett "nationellt" beteendemönster.
Marcello Ferrada-Noli 14/9 2008
"Impulsmord" eller inte. Att det i det, som de flesta ändå betraktat, "fredliga" Sverige under det senaste kvartsseklet genomförts två mord på toppolitiker är i sig tillräckligt märvärdit för att uppmärksammas också vetenskapligt. Att söka ledtrådar och uppställa hypoteser är väl vetenskapens själva livsluft?
ReplyDelete