Fattigare versus rikare vårdsystem. ”Bättre” vs billigare läkemedel. Att bo i finare, alternativt sämre ställda områden. Ekonomiska möjligheter för att söka bättre vård utomlands. Et cetera. De är också verkliga faktorer centralt i klassamhällets folkhälsa. Inte endast ett "informationsproblem". Och värre det blir desto mer den ekonomiska krisen avancerar.
..
De Noli, 2004
..
Omkring påståendet "Kunskapsskillnader gör cancer till en klassfråga" (DN debatt 23/3 2009) sammanfattar forskningsnämndens ordförande Bengt Westermark samt Cancerfondens generalsekreterare Ursula Tengelin att
”övervikt och fetma är en orsak till våra vanligaste cancerformer slås klart fast i stora studier. Men en ny Sifoundersökning visar att andelen svenskar som förnekar sambandet är dubbelt så stor bland låginkomsttagare som bland höginkomsttagare.
. . .de värst utsatta, lågutbildade och låginkomsttagare, är den grupp som säger sig mest benägen att ändra matvanor om den onyttiga maten blir dyrare.”
Enligt ovan skulle det vara tillräckligt - för att finna lösningen på klassproblemet vid cancersjukdomar, åtminstone dess benägenhet – att åstadkomma en förbättring av den relevanta informationen bland de mindre privilegierade i samhället.
Visserligen är canceruppkomsten starkt epidemiologiskt associerad även med en rad andra riskfaktorer som i sin tur motsvarar ett beteende mer typiskt för de fattiga i samhället. Ätvannor (Vossenaar et al) [1] är bara en av sådana. Ytterligare finns det exempelvis rökning (Menvielle et al 2009) [2] och andra beteenderelaterade riskfaktorer.
..
Tyvärr är klasstillhörighetsfaktorn i det svenska samhället - i samband med behandling/överlevnads prognos vid cancersjukdomar - mer omfattande än ovan.
Redan 2005 rapporterades de samband som existerar mellan boendeområdet och när cancerbehandlingen skall ske, väntetiderna, och så vidare. Likaså gällande behandlingskvaliteten i form av exempelvis tillgänglighet av dyrare läkemedel.
..
Och kanske den mest märkbara klasskillnaden i den bemärkelsen står att finnas i möjligheterna att söka vård i utomlands (Sveriges radio, 1/11 2005). Hur en arbetslös skulle kunna ens drömma om en sådan variant?
Och kanske den mest märkbara klasskillnaden i den bemärkelsen står att finnas i möjligheterna att söka vård i utomlands (Sveriges radio, 1/11 2005). Hur en arbetslös skulle kunna ens drömma om en sådan variant?
Dessutom att det finns regionala skillnader i Sverige gentemot kvalitet i cancerbehandling finns det också stora skillnader mellan europeiska länder. Spanien, Schweiz och Österrike är de länder ”som introducerat de nya medicinerna snabbast”, och vid den andra stängningsdelen i skalan Storbritannien, Tjeckien, Norge, Ungern och Polen.
Docent Nils Wilking, Karolinska institutet uppgav för några månader sedan i Dagens Medicin att ”Sverige ligger enligt i det "västeuropeiska mittfältet" i jämförelsen, såväl vad gäller snabbhet som i vilken grad läkemedlen används.”(DM 15/9 2008).
Huruvida är dessa nya – och dyra – läkemedel avgörande överlägsna är en fråga för forskarna i det respektive fältet.
Således, inte bara socioekonomiska skillnader utifrån svenskarnas socialklasstillhörighet utan socioekonomiska skillnader – eller/och effektivitet - mellan vården i olika länder.
..
Marcello Ferrada-Noli, 23/3 2009
..
REFERENSER:
..
[1] Vossenaar M, Mayorga E, Soto-Méndez MJ, Medina-Monchez SB, et al. The positive deviance approach can be used to create culturally appropriate eating guides compatible with reduced cancer risk. J Nutr. 2009 Apr;139(4):755-62. Epub 2009 Feb 18.
[2] Menvielle G, Boshuizen H, Kunst AE, Dalton SO, WT AL. The role of smoking and diet in explaining educational inequalities in lung cancer incidence. J Natl Cancer Inst. 2009 Mar 4;101(5):321-30. Epub 2009 Feb 24.
..
Inlägget publicerats (med något utökad text) även i Second-Opinion
..
No comments:
Post a Comment