Öppet Sverige, kulturell rasism, svenska språket

I den läsvärda huvudledaren Öppna Sverige sammanfattar i dag DN flera av Maciej Zarembas teser omkring - i min tolkning - det politiska priset av "aculturation": den kulturella processen i vilken värderingar, attituder, övertygelser och traditioner från både invandraren och infödda dialektiskt träffas för att - i bästa fall - fara fram rikets kulturella utveckling.

The run. De Noli 2004

Ledaren tar upp samtidigt mer konkreta definitioner som utifrån sann liberalism belyser att även invandare har rätt att åberopa mänskiga rättigheter såsom att ”i ett liberalt samhälle är exempelvis valet av huvudbonad individens.”

Likadana reflexioner har nyligen framförts i debatten vad beträffar det ämne. Visst skall en flykting beses som de fria medmänniskorna. De som andas och promenerar i sin självständiga vandring på alla blåa stränder och envar gula skogar. De som bosätter sina drömmar i en by var som helst, när som helst, vid sin valda latitud i det vackra landskapet.

Vad beträffar ledarens påminnelse om att ”rädslan” inte skall förhindra oss från ett nödvändigt nationellt samtal om värderingar, vill jag framlägga ändå faran att det resonemanget kan i vissa fall användas för att mörklägga det antihumanistiska budskapet i den alldeles aktuella svenska kulturella rasismen. Den som populistiska krafter till synes förespråkar från partierna inne och utanför riksdagen.

Vad är då kulturrasism?

Kulturell rasism, det ideologiska ställningstagandet av en individ eller organisation, avser att proklamera:

1. Att deras egen nation, etnisk tillhörande grupp, eller tillhörande socialklass har ett kulturellt, ideologiskt eller religiöst värdesystem samt socialt beteende som värderas kvalitativt överlägset gentemot de motsvarande tillskrivna invandrarna från fattiga länder oavsett hudfärg.

2. Att dessa invandrare skall som grupp bedömas att ha kulturella särdrag, religiösa övertygelser, allmänt leverne och socialt beteende som är överväldigande mindervärdiga, negativa, kriminella, och framförallt farliga för kulturrasistens land.

3. Att i enighet med proklamationerna ovan a) invandring från dessa länder skall upphöra eller kraftigt minimeras, b) de som redan är bosatta kastas bort åtminstone till dels, samt c) betydande begränsningar gällande mänskliga rättigheter av invandrarpopulationen borde introduceras (exempelvis rätt till boendevalmöjligheter).

Kulturell rasism - som ideologiska formulering - kan också användas i hemligthållandet av en egentlig biologisk-etnisk rasism, av en djupt rasistisk känsla eller diverse etniska fördomar mot utvalda nationella grupper.

Kulturell rasism kan därmed vara även ett uttryck av ett uppsåtligt politiskt bedrägeri av sina förespråkare eller produkten av ett undermedvetet affektivt tillstånd. Således, kulturrasisten sällan vill, eller ytterst sällan kan, erkänna sin faktiska biologisk-etniska rasistiska inställning.

Min poäng är att så kallade kulturella inställningar är egentligen uttryck av ideologiska och politiska övertygelser. Dessa i sin tur inte sällan formuleras utifrån ett klass-ideologiskt perspektiv. Samma perspektivet som har eventuellt använts i andra strategiska sammanhang såsom det utrikespolitiska.

Svenska språket

Beträffande det sedan tidigare högt debatterade temat "invandrare och det svenska språket", kan man konstatera att DN tar en mjukare ställning och vill ta hänsyn till den mera nyanserade existentiella situationen av enskilda flyktningar. De som exempelvis skall, eller borde, eller överhuvudtaget kan återvända till hemlandet för att slutföra sin kamp. Dessa, enligt DN, har inte samma behov att kunna språket väl.

Jag däremot förespråkar en ännu effektivare svensk språkundervisning, definitivt obligatorisk - dock anpassad till den individuella förmågan. Detta sett från ett annat perspektiv, även det fokuserat på invandraren/flyktingens eget intresse.

Nämligen invandrarens förutsättningar för integration – för sin egen skuld – ökar avsevärt i direkt korrelation med graden av möjligheten att kunna kommunicera.

Inte heller kan vi emellertid göra en fetisch av temat svenska språket, i den bemärkelsen att bemästrandet av dessa nödvändiga instrument kan garantera accepterandet och integrationen. För den strukturella rasismen, och den kulturella rasismen, skall alltid hitta sin väg för att stoppa invandraren i sin sorgliga promenad emot så kallad svensk fullvärdighet.

Onödigt, skall man tycka, eftersom fullvärdig integritet finns redan hos en människa vid födelsen oavsett land.

Marcello Ferrada-Noli, 17/3 2009

---

Detta inlägg publicerades av Second Opinion. Temat kulturrasism har varit föremål för flera inlägg i professors blogg. Se exempelvis What is behind Swedish cultural-racism och Den skarpa vinden à la Skåne förargat sig mot min hud

Andra berörda länkar: Vem äger flaggan, Den skarpa vinden i Skåne förargade sig mot min hud Vem äger flaggan Svensk? vad god dröj, Mätt din snorre, Vilse i mångfalden, Upptäck Sverige, Intressant? M. Zaremba, Invandring, integration, rasism, invandrare, diskriminering, 2, 3, 4, 5, 6